Dax att jobba ikapp liteđ

âDet gick ju som det gick med den skriventusiesmen.
Har varit nÄgra mÄnader med mÄnga toppar och dalar, mest dalar kanske. Fast topparna har varit fantastiska!
Men det börjar kĂ€nnas som att livet Ă„tervĂ€nt, nya ideer klĂ€cks, nya dörrar öppnas och sjĂ€len sĂ€ger âkör pĂ„!!â
Meeen dÄ tittar man pÄ kontot som skriker Ät mig att jobba istÀllet.
Â
Har blivit lite lite snowbike körning i vinter, men nÄgra fina dagar har jag fÄtt.
Hann faktiskt prova köra en hillclimb tÀvling ocksÄ, det höll pÄ Ä gÄ Ät Helvette för kopplingen pajjade nÄgra dagar innan och jag försökte laga den, sedan blev det för kort om tid till att bestÀlla nya grejjer och dessutom befann jag mig i finnland. TÀnkte att jag hoppar över tÀvlingen, gillar ju ÀndÄ inte att tÀvla men hade varit kul bara för att fÄ prova pÄ hur det Àr att köra hillclimb med snowbiken.
Ja men dĂ„ ringde jag Uffe P i LuleĂ„, dock i ett annat Ă€rende men berĂ€ttade om mitt lilla dilemma i samma veva. Uffe ringde sedan upp mig igen efter 10 minuter: Tjena jag Ă€r pĂ„ lindrots! Va ska du ha!? NĂ„ hela handtaget behövde jag ju eftersom det jag hade var helt bortom rĂ€ddning.Â
Japp! De har ett sĂ„nt pĂ„ hyllan...jag köper Ă„ skickar med bussgods till Pajala, dĂ„ kommer ju grejjerna nĂ€rmare, men det Ă€r brĂ„dis nu för bussen gĂ„r snart, fĂ„r se om jag hinner..Â
Efter att ha blivit förbannad dÄ de först inte skulle ta med det lilla handtaget pÄ bussen sÄ gav de med sig...han va ju nÄn minut sen med godset men bussen skulle inte gÄ förrÀn om 30 min.. herreguu,det va ju inte direkt skrymmande gods. Inte första gÄngen som Uffe fÄr panikköra till buss eller tÄg nÀr jag Àr inblandad, men det brukar annars vara mig han mÄste köra med ilfart för att inte missa tÄget.
NÄvÀl, jag hoppade i bilen körde till Pajala befann mig 15 mil in i Finland...plockade upp handtaget och Äkte tillbaka för att montera det, nu funkar det!!!
DĂ„ va det ju nĂ€sta grej dĂ„, jag hade ju dragit med tvĂ„ polare varav den ena ocksĂ„ skulle va me och tĂ€vla i skoterrejset, men bara om jag fick ihop hojen.Â
TÀvlingen va pÄ lördag och nu va det dÄ ca kl 20 pÄ fredag kvÀll som bajken börja va körduglig igen..
anmĂ€lningstiden gick ut pĂ„ torsdag kl 18 och en ganska stor del av mig hoppades pĂ„ att vi inte skulle fĂ„ efteranmĂ€la oss, jag Ă€r fan rĂ€dd för mig sjĂ€lv nĂ€r jag alltid ska hĂ„lla pĂ„ Ă„ fĂ„ massa sĂ„na hĂ€r ideer. TĂ€nkte att âfan att jag frĂ„gade Danne och FG om de skulle med, annars hade jag kunnat skita i det hĂ€râÂ
jag ringde i alla fall tÀvlingsledningen och frÄgade om vi fick efteranmÀla oss nu Àven om tÀvlingen börja redan imorgon pÄ morgonen... jadÄ inga problem, betala bara dubbla avgifter sÄ Àr det lungt.
Danne och FG befann sig i en by lÀngre norrut vid finska grÀnsen, de hade rÄkat dra i sig nÄ bÀrs men slirade ut och lastade skotern klar för morgondagen. Jag va noga att pÄpeka att vi mÄste vara dÀr tidigt och fixa med papprena och att de mÄste tÀnka pÄ tidsskillnaden mellan Finland och Sverige sÄ de startar extra tidigt.
Jag lastade pĂ„ snowbiken pĂ„ Caddyn. Fan den har jag ju inte heller berĂ€ttat om, min snygga caddy frĂ„n 87 đ€Ł
Och nu nÀr jag tÀnker efter sÄ hade det inte varit för den sÄ hade jag inte varit i Finnland vid den hÀr tidpunkten, en sak ledde till en annan...NÄnÄ det Àr en annan story.
Jag började köra till Rovaniemi tidigt, ifall caddyn skulle braka ihop sÄ det skulle finnas tid att lösa det.
Grabbarna var sÄklart sena... jag kom till rovaniemi innan dem och lastade av snowbiken, Nervositeten bara flödade och jag ville bara Äka dÀrifrÄn. Jag hade fixat mina papper Äde men de kunde inte besikta biken om jag inte hade nÄgot startnummer.... hÀmtade issotejpen frÄn caddyn och tejpade fort dit 99. Det hÀrstammar frÄn min gamla betongbil som hade de siffrorna i bilnumret. Det va inte direkt firmans mest fantastiska bil sÄ jag brukade sÀga att den Àr 99 inte riktigt 100.. och det va exakt sÄ jag kÀnde mig dÀr pÄ tÀvlingen.
Danne och FG kom insladdandes i grevens tid, de hade Àven med sig de riktiga siffrorna till startnumren, bara det att Danne inte tÀnkt pÄ att jag har vit plast sÄ det kommer inte att synas, men hade en burk svart sprayfÀrg i caddyn sÄ jag lackade till siffrorna som knappt hann torka innan jag va tvungen att sÀtta dem pÄ plats. Nu bara fort som fan att anmÀla Danne och lasta av skotern och sedan var tÀvlingen igÄng...
Fy fasen jag va sÄ Àckligt nervös, hatar nÀr det Àr massa folk som ska kolla nÀr man ska göra nÄgot, men som sagt...det Àr ju oftast bara nÀr det Àr tÀvling man kan prova. SÄ det Àr ju bara att vÀlja, skita i att det Àr massa folk som ser och bara köra eller ligga hemma pÄ soffan och Àlta.
KÀndes bra att jag fick lite lugnande tips frÄn en duktig förare, Fredrik L.
Första Ă„ket gick asbra bara det att jag körde en helt annan bana Ă€n de andra, man vill ju inte gĂ„ i andras fotspĂ„r..hahaha..nĂ€ men det blev lite fel,Â
Alla Äken gick bra och jag kom inte sist, det va mest förvÄnande tyckte jag.
Dannes Äk gick ocksÄ bra och vÄran waterboy FG hade inte försett oss med nÄ vatten men han hade försett sig sjÀlv med tillrÀckligt mÄnga öl för att fÄ ett Finskt ishockeylag salongsberusade...krÀvs sjukt mycket!
Han tog tupplurar pĂ„ Dannes skoter mellan heaten đ€Ł
âïžâïžâïž